Här presenterar vi en del av den forskning som bedrivits/bedrivs kring färg och känslor. 

I mitten av förra seklet lade Max Lüscher fram sin doktorsavhandling om färger som diagnosinstrument. Avhandlingen fick högsta betyg av professorerna i psykiatri, filosofi och psykologi. Hans färgtest har genom en mängd vetenskapliga undersökningar utvecklats till det unika test som det är i dag.

Lüscher har byggt upp en psykologi om människan baserad på sitt färgtest. I denna psykologi har han delat upp människans beteende i tre tvåpoliga kategorier.

Dessa kategorier kopplas till ”lüscherfärgerna” blått, grönt, rött och gult. Färgerna är noggrant utprövade för att motsvara beteenden inom de olika kategoripolerna. Varje färg är kopplad till tre kategoripoler. Se sidan ”Lüscherkategorier”.

1. Alloro och Bruschi, Psykiatriska kliniken Monticelli Terme, Parma, Italien 1984, gjorde jämförelse mellan en grupp psykotiska patienter och en grupp med tvångsbeteenden med utgångspunkt från Lüschers kategorier. De fann statistiskt signifikanta skillnader. 
   

2. Dale Schutt, Pasadena, Los Angeles, USA,1993, gjorde om samma undersökning och fann nedan angivna statistiska signifikanser:                               

   Direktiv	p>0,05
   Receptiv	p<0,015
   Variabel	p<0,001
   Konstant	p<0,001
   Integrativ	p<0,049
   Separativ	p<0,001

   ftp://m1.aol.com/luehen/seele.htm
   

3. E. Schikowa på Statsuniversitetet i Moskva i Ryssland (Diss. E. Schikowa, Moskau 2001) gjorde i en doktorsavhandling en reliabilitets- och validitetsundersökning ungefär (”upprepbarhets och sanningsvärde”) på en grupp av 250 försökspersoner . Hon fick en statistiskt säkerhet på 99%-nivån.  
   (Dessa forskningsresultat har vi fått av prof. Max Lüscher)

4. J. Erbslöh: Die Medizinische 1957, nr 10 349, såväl som 

5. J. Ulrich, Diss 1958, Med. Universitätsklinik Leipzig fann att överviktiga kvinnor signifikant ofta satte röd färg sist vid färgval. Ratande av röd färg tyder enligt Lüscher på motorisk overksamhet och depressiv trötthet.  
   http://www.luscher-color.com/deutsch/luescher-diagnostik.htm

6. H. Wohlfarth: Psychotherapie 1, 1956, 216; 2, 1957, 86 undersökte  blodtryck, andnings- och pulsfrekvens på en tvåkönad grupp i åldrarna 13 –68 år. Vid åsynen av blå färg höjdes värdena hos 7% medan det sänktes hos 50% av deltagarna. Vid åsynen av röd färg höjdes värdena hos 65%, men sänktes hos 5%.  
   (Lüscher-test 1969. Test-Verlag, Basel (Schweiz) sid. 111.)

7. Andersson H. och Olofsson K. Barnpsykiatriska kliniken, Lidköping, 1969, undersökte samband mellan färgsumma på Rohrschachtestet och preferens för violett färg på Lüschers färgtest. Undersökningsgruppen var 66 pojkar mellan 15-20 år. De fick ett samband som var statistiskt signifikant på 95% nivå, mellan hög färgsumma och hög preferens för violett färg.  
   
   När de (Andersson och Olofsson) gjorde om samma undersökning på en annan  grupp, som var könsblandad, 65 personer, fick de ännu högre signifikans för samband mellan hög färgsumma och preferens för violett färg. Resultatet visar att preferens för violett färg kan tolkas som att personen i fråga är mer känslostyrd än förnuftsstyrd. En faktoranalys som gjordes vid ungefär samma tid på psykotekniska Institutet i Göteborg visar att en sådan tolkning kan vara riktig.  
   (Lüscher-test 1969. Test-Verlag, Basel (Schweiz) sid. 85.)

8. Fetma (n = 60 + 100) Hos 95% av personer med en övervikt på minst 20% visar färgvalen på psykisk obalans. Vid 8-färgsval valdes rött på de sista platserna, mest på plats 7: ”Motorisk overksamhet, depressiv trötthet.” Gult avvisades av 73%: ”Rädsla för tillbakavisning och för obehaglig förlust”. Avvisning av rött och gult: ”Har ett svagt, nedtryckt självförtroende.” Samtidigt är det oftast blått (++1) som väljs kompensatoriskt: ”Bekymren dövas och tillfredsställelse nås genom ätande och alkoholförtäring.” J Erbslöh: Die Medizinische 1957, nr 10, 349.

9. Samma resultat gav en undersökning (n = 100) av J Ulrich, Diss 1958, Med. Universitäts-klinik Leipzig: „Farbenpsychologische Untersuchungen bei fettsüchtigen Frauen“ och även 10) H. Klar: „Die Adipositas im Farbtest“ (Medico Böhringer Mannheim 1963, nr 2).

10. Att röd färg ökar chans till vinst i kampsport visar en undersökning, som gjordes under olympiaden 2004. De som bar röda dräkter i kampsporterna taekwondo, brottning och boxning, hade signifikant fler segrar än de som bar blå dräkter. Dräkterna var slumpvist utdelade till deltagarna.
    http://www.nymedicin.com/news/2005/05/19/Rod_farg_okar_chanser_till_vinst_i_kampsport.html

11. Bob Hoss, M.S. rapporterar 2007 från sitt arbete och sin forskning om emotionellt innehåll i drömmar, att detta dröminnehåll hade en förvånansvärt hög korrelation med resultat från Lüschers färgtest. Se http://www.dreamscience.org eller http://dreamgate.com/dream/hoss/index.htm för ytterligare information.

12. Efter några månaders avslappningsbehandling (Autogen träning) flyttade sig valet av gulfärgen från plats sex i Lüschertestet: ”Ängslig, bekymrad” till andra plats: ”Öppen kontaktbertedskap”. N=500. H. Wallnöfer i ”Seele ohne Angst” Campe 1968, Hamburg.

13. 13-åringar, som blivit kriminella som vuxna, utmärkte sig prognostiskt genom val av svart som främsta färg och gult som sista färg: ”Vill tvinga; trotsig oppositionshållning. Är överkänslig, lättsårad och arrogant.” N=4275. Nils Lie: Psykiatriska universitetskliniken, Bergen, Norge; Acta Psychiatrica Scandinavia, 323; 77. 1988, ”Offenders tested” British Journal of Projective Psychology, 1994, 39, 23-34.  

14. Ett antal undersökningar vid psykologiska institutionen vid Missouri Western State University visar på samband mellan "moods" och färger.
    http://clearinghouse.missouriwestern.edu/manuscripts/818.asp

FAKTA:

• Lüschertestet används i Italien av polisen, marinen, flyget och FIAT.

• Det finns 12 Lüscher-Institut i världen. De finns i Moskva, Nagoya, Luzern, Basel, Santiago, Rom, Padua, Cagliari, Basel, Falkenberg, Tyskland och Sibirien.

• Testet undervisas vid 9 universitet i Chile men även vid universitet i Ryssland, Polen, Ungern, Rumänien, Tjeckien, Slovakien, Österrike, Tyskland, Schweiz, USA (Yale, Boston), Peru, Argentina och Italien.

• Testet är översatt till 31 språk.

• Nyligen har 3000 psykologer utbildats i testet vid universiteten i Chile.

• Över 800 tandläkare använder testet.